Om mig och om min relation till Sexsibilityfestivalen och Ängsbacka :)

Submitted by Lisa on 2019-05-19
Body

Texten nedan skrev jag (Lisa, www.lustkraft.se) inför Sexsibilityfestivalens tioårsjubileum 2018: 

För mej, liksom för många andra, har sexualitet inte alltid varit så enkelt. Fram till år 2002, då jag var 21 år, var det så att jag slutade vara kåt så fort jag rörde vid mitt underliv. Jag kunde inte onanera, inte ha samlag, inte petting. Jag kallade mej asexuell och förstod inte vad som var fel med mej. Jag hade för mycket skam och för många hämningar och idéer. Jag var för mycket i huvudet och för lite i kroppen. Så jag har verkligen arbetat med att lära mej om min sexualitet och min kropp. Och idag känns det så värdefullt och fint att få dela med sej av det till andra.

Att jag har arbetat med min sexualitet har inneburit allt för mej. Jag har gått från att se mej som asexuell och inte kunna onanera till att älska min kropp och vara multiorgastisk. Det genomsyrar så många delar av mitt liv. Jag kan sätta gränser, både sexuellt och i andra sammanhang. Jag vet vad jag vill, och jag vet att jag är lika värdefull som alla andra. Idag älskar jag mej själv.

Jag brinner för att få människor att känna sig mer levande. Det finns så många som stänger in sig själva i en mall för hur de tror att man borde vara. Men egentligen kanske de bara längtar efter att leka, skratta och njuta, som då man var barn. Det finns jättemånga allvarliga ”vuxna” som bara älskar att leka, jag märker det när jag håller kurser, att jag hittar på saker som får det att glimma i ögonen på dem, som väcker en gnista, en lust till något nytt. Ibland kommer folk fram och säger att jag öppnat en ny värld för dem, och då blir jag alldeles rörd. Då känns det som om jag verkligen gett någonting. Jag tror det är det som är mitt kall.

Jag tror att alla människor ständigt är under utveckling och att det alltid går att gå djupare. Tänk om man plötsligt slutade utvecklas. Så otroligt tråkigt, eftersom utveckling är så njutbart, spännande, skrämmande, smärtsamt och alldeles levande. Jag vill aldrig slå mig till ro och tänka att ”jaha, nu vet jag sanningen, nu behöver jag inte utvecklas mer.” Utveckling kan gå snabbt eller långsamt. Ibland kan den verka gå bakåt, men det tror jag är en illusion. Det finns alltid utveckling.

Jag skapar de kurser jag själv skulle vilja gå, och mitt sätt att arbeta handlar mycket om att utgå från lekfullhet och lust. Jag tänker mycket på små barn, som har ett så naturligt förhållningssätt till kroppen. Till skrattet, till leken, men också till sexualiteten. För mej har det handlat mycket om att hitta tillbaka till det som en gång var, innan hämningarna kom. Och jag vill inspirera andra att slå in på den vägen. Att hitta tillbaka till sitt ursprung.

Som kursledare försöker jag blanda det livfulla med det lugna, det lekfulla med det djupa. Jag tror på blandning och balans, som livet självt. Jag tycker om att använda mig av beröringsövningar, lekar, kontaktimprovisation, mindfulness… Allt utifrån var gruppen verkar befinna sig för tillfället. Jag lyssnar av och frågar och känner in vad vi tillsammans behöver. Det brukar bli frigörande dans, yoga, vägledda meditationer, energiandning, stillhet och integritets- och gränssättningsövningar. Att våga säga nej och ja. Kurserna innehåller självuppskattningsövningar och samtal och diskussioner kring tantra, sex och sexualitet. Allt sker på ett kravlöst sätt inom trygga ramar. Då jag coachar använder jag mig av liknande metoder.

De senaste sexsiblityfestivalerna har varit på Ängsbacka. Att hålla workshop just på Ängsbacka betyder kanske extra mycket för mig. Dels för att Ängsbacka har en särskild plats i mitt hjärta (det var där jag träffade min man). Men också att Ängsbacka är vad det är. Stämningen. Öppenheten. Att se människor växa i total öppenhet är bland det vackraste som finns. De kurspass jag har lett på Ängsbacka har alltid levt upp till mina förväntningar. Jag och min man har hållit i bland annat Singing and touch, Playful fighting, Tantric theatre och Erotic smorgasbord. Jag assisterar också gärna andra kursledare, vilket är ett utmärkt sätt att lära sig och växa.

För mej har sexsiblityfestivalen varit en vecka att se fram emot lite extra under resten av året. En plats och ett tillfälle att återse några av sina närmsta vänner, de som är en del av min själsliga "familj". Vi kallade till och med varandra för "familjen" under sexsbilitycoachutbildningen och jag blir så glad när andra sexsiblitycoacher från min utbildning dyker upp. Men även sexsibilitycoacher från andra utbildningar, som jag träffat varje sommar, börjar kännas som en del av den familjen nu. Det är också för mej så stort att få vara en del av workshopsledarteamet. Jag känner mej som del av ett sammanhang. Att hjälpa människor att finna sin sexualitet, och att hitta redskap att använda i sin vardag känns så otroligt stort.

Det mest centrala känns som förmågan att säga nej till det man inte vill och att detaljerat, ärligt och utan skam uttrycka vad det är man vill ha. Både inför sig själv och inför andra. Om alla bara kunde det så skulle en majoritet av alla ”könsrelaterade” problem i samhället bara försvinna. Så enkelt (och svårt) är det, och jag får vare en del av lösningen. Jag möter så många människor som bara längtar efter gemenskap, och att få känna sig vackra och värdefulla. Som är ensamma eller ser sin sexualitet som något fult eller skamligt. Som kanske tror att just de är dömda att vara ensamma, och att ingen skulle kunna älska dem ifall de bara visste… Och jag märker hur revolutionerande det är för dem, att få komma till festivalen.

Att få vara i en atmosfär där ingen blir dömd för att den uttrycker eller berättar om sin sexualitet. Där sexualiteten får vara en naturlig och självklar del av livet. Inte farlig. Och där samtidigt ingen försöker föra över sin sexualitet på någon annan, utan att invänta samförstånd. De här är en trygg plats. En plats där jag ser att människor mötas i värme och respekt och hur de vågar släppa på skuld och skam. De kanske dansar nakna för första gången i sitt liv, eller för första gången vågar smälta in i en flera minuters lång ögonkontakt. Eller säger JA fullt ut till sin kropp, sin lust och sin längtan. För mej är det så vackert och helande att få vara en del av en festival där människor så kraftfullt växer och utvecklas.

Det är lite lustigt, för egentligen förekommer det nog inte mer sex på sexsibility än på andra festivaler. Däremot har sexet här har en så annan karaktär. Utan droger. Välkommet och vackert. Så gott som fritt från ofredanden. Men kanske mest av allt att det sexuella så ofta leder spikrakt in i mänskligt växande. Just inom sexualiteten finns det så mycket bagage och sexualiteten är så kraftfull, så brinnande, så viktig och så basal. Så det är som om växandet sker i extra snabb fart just på Sexsibiltyfestivalen. ”Sex en motorväg till Gud”, heter en av de återkommande workshopsen. Sex är också en motorväg till personlig utveckling och självkännedom. Jag är glad att få vara med och bygga den motorvägen.

Jag har alltid tyckt om att hålla kurser och just sexualitet ligger mig särskilt nära om hjärtat. Jag har jobbat mycket med min egen sexualitet, bland annat under sexsibilitycoachutbildningen, och det känns vackert att få hjälpa andra en bit längs deras vägar. Det är så många som vill få prata om frågor kring sexualitet med någon som känner sig trygg inom det. Jag har märkt att det finns ett stort behov, och så mycket viktigt att lära ut!

Jag och David firade i somras tio år som ett par och nu är det sexsiblityfestivalens tur att fira tio-årsjubileum. Den är en sann smältdegel för all sorts kärlek och äkta möten, och jag hoppas festivalen bara kommer växa. Att en sund sexualitet, och en förmåga både att säga ja och säga nej blir något självklart i framtiden. Jag tycker #metoo rörelsen under 2017 visat väldigt tydligt att vi lever i en kultur som är mycket långt ifrån en sund sexualitet, där alla kan känna sig trygga, starka och självtillräckliga. Det är min förhoppning att festivalen kommer vara med och visa väg mot en bättre framtid under minst tio år till!

Med kärlek// Elisabeth "Lisa" Björling, www.lustkraft.se

Swedish
Börjar